I´m in love with her, and I feel fine
Äntligen lov. jippie!
23.46 kollade jag på klockan i går kväll, jag hade faktiskt redan somnat. Jag hade bara lite för mycket tankar i huvudet bara. Innan jag la mig läste jag ett kort kaptiel i en jättefin Beatels-bok. Finaste bilderna någonsin! I alla fall det jag "drömde" om var att jag fanns där med dem, och såg när alla splittrades, de gick liksom skillda vägar. Jag såg hur John gick hand i hand med Yoko, och de andra åt varsit håll. Jag satte mig upp, men jag ansträngde mig inte det minsta att skaka av mig drömmen, jag var nog helt för utmattad. Jag mådde illa och hade ont i huvudet. Usch.. När jag läste rubriken "början på slutet" blev jag rädd. Boken är inte alls tjock och det är mest bilder. Början på slutet är när de går skillda vägar. Det gör liksom ont i hjärtat när man ser att det bästa bandet som existerat snart ska splittras och två av dem ska dö. Man vet slutet av boken helt enkelt. Det suger. Fan, nu blev jag typ deprimerad. Beatles låtar är glada, inte ledsna. Jag tror jag ska dra igång " I feel fine" eller nåt, då blir jag glad igen.
Nä, för fan nu är det lov, det är fest! Ha ett bra lov allesammans!
OMG, look at the hair!
